Murar, alla dessa murar, som jag under åren byggt upp runtomkring mig. Och så kommer du och på några få ögonblick, skalas lager efter lager av och jag står blottad inför dig. Känslomässigt naken och jag ger mitt hjärta till dig. Ta det, men håll det varligt. För även om jag kan verka stabil, finns längst därinne en stark längtan efter att bli älskad och en ännu större rädsla att bli sårad.
För första gången i mitt liv, har jag funnit någon som jag vill bli gammal med. Någon som tystnaden inte känns jobbig med. Någon som jag kan vara mig själv med, i alla situationer. Någon som tar mig för den jag är. Någon som hela tiden finns i mina tankar. Någon som gör livet enklare att leva. Den någon är du.