Överväldigande känslor. Känslor som är spännande, underbara, fantastiska. Känslor som samtidigt är skrämmande och svåra att förstå. Svåra att förstå att jag, just jag, får uppleva dem. Känslor som, hur jag än försöker att minnas, aldrig har känt. Aldrig så här starkt. Känslor som sliter och drar, glittrar och pirrar. Som om någon har fångat och släppt ut alla världens fjärilar, inuti min kropp. Som om mitt blod skulle vara kolsyrat. Jag sänker garden, låter känslorna styra och mår så oförskämt bra.